Hemma igen

Nu är jag hemma igen efter tre veckor på resande fot. Tiden har gått snabbt och långsamt på en och samma gång. Det är speciellt att resa, intrycken avlöser varandra och frågorna staplas på hög. Planer har gjorts och planer har förändrats. Jag har haft förmån att få ta del av den italienska kulturen genom att umgås med Robertos familj och släkt. Jag har upplevt och sett saker som utan deras hjälp inte varit möjligt. Den största iakttagelsen som jag fått är hur viktig familjen är i Italien. Många unga italienare bor hemma högt upp i åldrarna eftersom lägenheter och eget boende är sällsynt som alternativ. Detta tror jag gör att kontakten mellan föräldrar och barn blir starkare. Självklart har varje familj sina problem och det går egentligen inte med säkerhet att säga att ett helt land har bättre familjerelationer än ett annat. Jag kan med andra ord inte dra några säkra slutsatser utan endast spekulera och filosofera om vad jag upplevt.

En sak som jag funderade mycket över var könsrollerna då jag fann att kvinnans roll verkade vara att laga mat och tvätta medans männen skjuter småfåglar och hänger på baren. Ja du hörde rätt männen går och jagar tre gånger i veckan. De vandrar runt bland olivlundarna och skjuter de små söta fåglarna. Min åsikt är dock att småfåglar är kött och föda likt annat kött jag äter samt att det antagligen är renare kött eftersom de levt i det fria. Småfågel smakar som en blandning av lever och kyckling. Det är ganska mycket ben på men när man väl lyckas tugga runt dessa är det riktigt aptitligt.

Jag uppfattar det som att kvinnorna och männen i italien mer än i Sverige förväntas att göra typiska "manliga" resåektive typiska "kvinnliga" sysslor. Det som trotts detta slog mig var hur bra gemenskap människorna i den lilla byn Norsiglia verkade ha. De går hem till varandra utan att förvarna vilket iof känns lite läskigt och påträngande för mitt svenska psyke men i förlängningen anser jag att det är underbart att här går släktingar och vänner hem till varandra med vetskapen att man är välkommen. Man går hem till varandra och pratar och umgås. 

Kanske har detta fått mig att tänka om. Visst tycker jag det är viktigt att könsrollernas normer inte ska få bestämma vad vi ska göra i våra liv eller inte få bli en övergripande styrande sanning. Men desto viktigare är det att vi umgås med varndra. Att ensamtiden kanske särskilt för gamla människor minskas. Jag tror att ju mindre vi umgås med andra desto läskigare blir det och desto ensamare och olyckligare blir vi. Detta har jag lärt och sannolikt länge vetat men jag uppskattar att få det påmint om och om igen.

Matkulturen i Italien är ännu viktigare än vad jag kunnat ana. Här är mat sammankopplat med all socialitet. Man går ofta hem till varandra där det bjuds på flera mål mat vilket gör att man sitter Länge vid matbordet. Maten står med andra ord i centrum. En förbluffande matupplevelse fick jag då Jag och Roberto var och hälsade på hans syster Catiai som är bosatt i Udine i nord östra Italien. Vi fick följa med när hon spelade volleyboll. Hennes lag bestod av både män och kvinnor mellan 18 och 50 år. Detta förbryllade mig eftersom min tidigare uppfattning varit att tjejer och killars sysslor och aktiviteter var åtskiljda. Samtidigt glädje detta mig oerhört och jag kom som så många gånger förr till insikt att inget är svart eller vitt. Människors socialitet är komplex. Ytterligare en härlig grej med detta volleyboll lag var att alla hade med sig något i matväg. Catia hade till exempel med sig snoddas och chokladbollar. Denna mat åt båda lagen gemensamt efter volleyboll matchen. På plan var de varandras motståndare men utanför plan samlades de kring maten och umgicks. Spelarna drack även alkohol både innan och efter match. Mycket inspirerande att de lyckas förena idrott med nöje på detta vis. Jag måste prova det själv!

Här nedan spelas Scopa. Det är ett vanligt kortspel bland herrarna och spelet pågår under full koncentration och ofta spelas det även om pengar för att öka spänningen i spelet. Som du ser skiljer sig korten från den lek vi är vana vid. I stället för hjärter, klöver, ruter och spader spelar man här om mynt, svärd, bägare och klubbor.